Terrorkoppling kan leda till asylavslag

Risken för förföljelser i hemlandet kan komma att underkännas som asylskäl – om förföljelserna beror på att den asylsökande har en terrorkoppling.

I Sverige och övriga EU gäller risken att utsättas för förföljelser i hemlandet som ett giltigt asylskäl, enligt både EU-lagen och Genève-konventionen. Nu kan den regeln komma att begränsas – om risken beror på att den asylsökande har haft samröre med terrorism.

Logiskt kryphål för extremister

Religiösa extremister har hittills skyddats av asylrätten. De har av naturliga skäl kunnat påvisa en risk för förföljelse i sitt hemland – just på grund av sina terrorsympatier – och därmed har de haft giltiga asylskäl. En ny dom i EU-domstolen (European Court of Justice) kan leda till att den möjligheten stängs.

Dom för falska pass underkänns som asylskäl

Det aktuella fallet gäller en person från Marocko som skulle utvisas efter avtjänat fängelsestraff i Belgien. Han sökte då asyl i Belgien och hävdade att han riskerade att förföljas av myndigheterna i Marocko för sin radikala islamism om han tvingades återvända hem, just på grund av den belgiska fängelsedomen. Han dömdes för att ha försett medlemmar i den marockanska terrorgruppen IGCM med falska pass.

Mannen fick avslag på sin asylbegäran med överklagade domen, och målet hamnade till slut i EU-domstolen. Där dömde man alltså i enlighet med den belgiska domstolens ståndpunkt och slog fast att fallet måste ses som ett undantag från asylrätten.

Existerande undantag utvidgas

Undantaget i asylrätten för personer med terrorkoppling är i sig inte nytt. Man har sedan gammalt gjort undantag för personer som har varit dömda för terrorbrott, eller krigsbrott, och även för personer som har uppmuntrat till terrorism. Det som är nytt med den här domen är att den utvidgar undantaget till att gälla en bredare grupp.

EU-domstolen slår fast att undantaget från asylrätten inte kräver att personen själv har utfört en terrorhandling utan även omfattar personer som på olika sätt har samarbetat med en terrorgrupp. De kan ha ägnat sig åt rekrytering, organisering, transporter eller anskaffning av utrustning åt terrorister. Sådan aktivitet ska ses som illa nog och alltså utgöra undantag från regeln om giltiga asylskäl.

Det blir en tolkningsfråga

Domen har lett till diskussioner om hur den förändrade regeln ska tolkas. Räcker det att ha uttryckt sympati för en terrorgrupp på sin Facebook-sida? Hur ska man hantera personer från länder där normal politisk opposition klassas som terrorverksamhet av en despotisk regim?

Den här förändringen är förstås inte minst intressant när det gäller avhoppade IS-krigare som nu söker asyl. SÄPO utredde under 2016 mer än 600 asylsökande för misstankar om anknytning till terrorism.